Veckans fredagslåt är alldeles för lång men det får man ta ibland. När Keith Richards var som mest nere i drogträsket skrev Nisse denna låt som en form av öppet brev till sin vän. Karln kan dessutom lira gitarr rätt hyggligt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar